Verktyg och metoder för idégenerering och problemlösning

”En genial lösning! Och enkel! Varför kom inte jag på den?”

 ”Det kanske finns andra sätt att lösa problemet på, men detta är en teknologi jag känner till. Jag kan ju inget om ….”

En väl genomförd problemanalys och problembeskrivning brukar ofta vara en god källa till bra idéer men ofta räcker inte dessa utan det behövs andra metoder för att finna ytterligare möjliga lösningar. Dessutom – om man nöjer sig med första bästa lösning som dyker upp – hur kan man då känna sig trygg med att det inte finns lösningar som är bättre och att dessa då upptäcks av t.ex. konkurrenterna.

Idégenerering är billigt och en väl genomförd idégenerering innebär en ökad sannolikhet för att finna riktigt bra lösningar på aktuella problem. Dessutom minskar risken att dessa upptäcks av konkurrenterna först.
Att vara kreativ och uppfinningsrik och finna nya innovativa tekniska lösningar kräver dels att man besitter en bred kunskap om vitt skilda teknologier men också att man förmår bryta traditionella tankebanor. Förmågan att bryta invanda tankemönster finns mer eller mindre naturligt hos en del människor men de allra flesta av oss behöver någon form av metodstöd för att lyckas med detta.

 

I Creocons ”verktygslåda” för idégenerering (se nedan) ingår ett antal olika metoder avsedda för att på ett systematiskt sätt generera olika idéer men även ett antal kunskapsdatabaser som hjälper till med problemlösningen genom att styra arbetet mot generella lösningsprinciper eller lösningsförslag beroende på problemets art och vad man vill försöka åstadkomma.

Metodöversikt

Klassisk brainstorming

En av de mest välkända och oftast utnyttjade metoderna för idégenerering men samtidigt även en av de mest missbrukade. Hur många av oss har inte deltagit i brainstormingar som efter mycket kort tid minskat i intensitet och när man sedan sammanfattar upptäcker att inget direkt nytt kommit fram? Ofta skyller man det magra resultatet på bristande kompetens eller engagemang hos deltagarna vilket förmodligen inte är rätt. Nyckeln till lyckad brainstorming ligger istället i att den som är satt att leda brainstormingen måste förbereda sig mycket väl – ha god kännedom om problemet, ha identifierat olika aspekter och formulerat olika frågeställningar för att ge olika ingångar till problemet och därigenom kunna generera olika lösningsförslag. En brainstorming som förberetts väl genom en noggrann problemanalys med något eller några av våra metoder för problemanalys brukar ge ett bra resultat.

 

Brainwriting

Brainwriting är en variant av traditionell ”Brainstorming” speciellt lämpad för mindre grupper (3-5 deltagare) och grupper där kanske inte alla deltagare känner sig bekväma med att försöka komma på och förmedla idéer mer offentligt. Metoden främjar såväl framtagning av egna idéer som vidareutveckling av andras idéer.

 

Mönster för tekniska systems utveckling

Ett TRIZ-verktyg baserat på omfattande patentanalyser och som utgör underlag för att kunna förutspå hur specifika produkter eller teknologier kommer att kunna utvecklas baserat på systemets inre potential. Totalt har 9 generella lagar och trender för tekniska systems utveckling identifierats. Ett par av dessa inkluderar dessutom mer specifika utvecklingsvägar som indikerar hur ett system (eller delar av system) utvecklas över tiden. Verktyget fungerar mycket bra som katalysator vid idégenerering men kan även användas för produktplanering.
 

Flerskärmsdiagram (även kallad “System-operatorn”)

Flerskärmsdiagrammet är ett av verktygen i TRIZ och ett av de bästa instrumenten för att systematisera tankeverksamhet. Metoden bygger på att varje specifikt system (produkt, teknologi, organisation etc) kan studeras på tre nivåer: system (systemet självt med sina gränser), underordnade system (delsystem) och överordnat system (där det studerade systemet ingår som en del). För såväl systemet som dess under- och överordnade system analyseras vad som sker innan problemet uppstår och vad som händer i ett senare skede. (Det är alltså som att slå på 9 bildskärmar för att samtidigt studera dessa olika tidsperioder på samtliga systemnivåer.) Flerskärmsdiagrammet fungerar mycket bra som katalysator vid idégenerering men är även ett mycket kraftfullt verktyg för systemanalys och för att identifiera framtida utvecklingsmöjligheter.

 

Ideala lösningen

Trenden att alla tekniska system utvecklas mot att bli mer och mer ideala är, i TRIZ, en viktig lag för alla icke naturligt förekommande systems utveckling. Graden av idealitet definieras som förhållandet mellan ett systems totala prestanda och eventuella negativa effekter förorsakade av systemet samt den totala kostnaden för att erhålla prestandan. Idealitet definierad på detta sätt är ett kvalitativt mått som inte direkt beräknas men fungerar som en vägledning och katalysator vid problemlösning och idégenerering.
 

TRIZ 40 Principer

Ett TRIZ-verktyg som syftar till att finna lösningar som eliminerar av tekniska konflikter. Används för att eliminera problem formulerade i termer av tekniska konflikter dvs. problem av typen ”om jag förbättrar detta så försämras det andra”, t.ex. ”om jag byter till detta mer miljövänliga materialet så minskar produktens livslängd”. ”TRIZ 40 Principer” indikerar olika möjliga vägar för att eliminera denna typ av konflikter utan att behöva kompromissa. Till de 40 principerna finns även kopplat den så kallade konfliktmatrisen som hjälper till att identifiera de principer som sannolikt har störst möjlighet att leda till en lösning beroende på mellan vilka två parametrar eller egenskaper konflikten föreligger. Kopplat till detta verktyg har Creocon dessutom en stor databas med exempel som visar hur principerna har utnyttjats inom olika branscher för att eliminera olika typer av konflikter.
 

Principer för eliminering av fysiska konflikter

På samma sätt som ”TRIZ 40 principer”, vilka används för att eliminera tekniska konflikter, finns i TRIZ även 11 generella principer som indikerar hur ett specifikt system bör förändras för att eliminera en fysisk konflikt det vill säga ett problem av typen ”jag vill ha något som är både och”, t.ex. starkt och svagt, styvt och vekt, stort och litet. Genom tillämpning av dessa principer undviks många onödiga kompromisslösningar.
 

76 Standardlösningar

Ett kraftfullt TRIZ-verktyg för problemlösning. Om ett system modelleras med hjälp av Substans-Fältmodellering (en systembeskrivning i termer av komponenter och samverkan mellan dessa) så rekommenderar TRIZ med hjälp av speciella regler hur den aktuella modellen skall modifieras för att lösa problemet. (Termen standardlösning kommer från att det finns en ”typisk” eller ”standard”-metod att lösa de grupper av problem som resulterar i identiska substansfältmodeller). Totalt finns det 76 standardlösningar identifierade. Kopplat till detta verktyg har Creocon dessutom en stor databas med exempel som visar hur standardlösningarna har tillämpats inom olika branscher för att lösa olika typer av problem.
 

Trimning eller Idealisering
 

En teknik som hjälper till att göra redan existerande system (eller koncept) och produkter mer ideala genom att eliminera komponenter utan att för den sakens skull försämra systemets totala prestanda, funktionalitet eller kvalitet. Används vanligen efter det att systemet beskrivits som en funktionsmodell med hjälp av så kallad funktionsanalys.
 

Funktionsöverföring

En teknik för utveckling av nya produkter på basis av kombinationer av funktioner och egenskaper hos två konkurrerande produkter. Vanligtvis är konkurrerande produkter behäftade med olika uppsättningar fördelar och nackdelar. Tekniken hjälper till att konstruera en ny produkt som ärver de konkurrerande produkternas fördelar utan att nackdelarna tas med.
Direkt sammanslagning av egenskaper och funktioner kan vara svårt på grund av de konflikter som vanligtvis uppstår när man försöker utveckla den nya produkten. Av denna anledning används detta verktyg vanligen efter att dessa konflikter identifierats.
 

Fysikaliska, Kemiska och Geometriska effekter

Ett mycket kraftfullt TRIZ-verktyg som är resultatet av analys av 100.000-tals patent i syfte att identifiera vilka typer av funktioner som kan erhållas med olika typer av effekter (principer, fenomen). Dessa tekniska funktioner och effekter har sedan generaliserats, kategoriserats och samlats i en katalog (numera databas) som fortfarande fortsätter att utvecklas.
I många fall är det inte tillräckligt med vetenskaplig kunskap för att finna en önskad lösning, speciellt inte om lösningen kräver kunskaper utanför det egna vetenskapliga fältet. TRIZ katalogen över olika effekter hjälper till att överbrygga gapet mellan vetenskap och teknologi genom att koppla olika tekniska funktioner till olika effekter eller fenomen. Kopplat till detta verktyg har Creocon dessutom en stor databas med exempel som visar hur olika typer av effekter har tillämpats inom olika branscher för att erhålla olika typer av funktioner.

 

STC-operatorn

En teknik som främst hjälper till att förbättra kreativiteten och ”out-of-the-box-tänkandet”. Metoden går ut på att föreställa sig vad som skulle hända med vårt system och dess omgivningen om vi kraftigt förstärker eller försvagar ett objekts parametrar. Metoden är i all sin enkelhet mycket kraftfull och ger stora möjligheter att finna nya applikationer eller nya sätt att lösa problem.

 

Morfologisk analys

Många problem är mycket komplexa till sin natur och blir därför svåra att överblicka och att lösa. Morfologisk analys är en metod som bygger på att dela upp ett problem eller system i mindre, väl avgränsade, delproblem eller funktioner som därigenom blir enklare att lösa var för sig och på olika sätt. De olika lösningar som genererats kombineras sedan samman till en helhet. Metoden är mycket kraftfull och leder i många fall fram till ett mycket stort antal lösningar. För att i ett senare skede kombinera lösningarna på ett sådant sätt att den totala lösningsmängden blir hanterbar bör metoden föregås av en bra problemanalys och följas av en strukturerad konceptvalsprocess.

 

Gordon

 

En variant av klassisk brainstorming som baseras på att gruppdeltagarna inte vet vad det egentliga ämnet är. Grundtanken är att man på detta sätt bryter alla förutfattade tankar om ett specifikt problems lösning och gör det möjligt att tänka mer fritt. Gruppledaren ställer frågor som på olika sätt har anknytning till den aktuella frågeställningen och närmar sig efterhand denna. Denna teknik ställer stora krav på gruppledaren och på förberedelserna inför idégenereringen.