Verktyg och metoder för problemanalys och problemformulering

Problemanalysen och problemformuleringen är förmodligen den viktigaste delen av allt problemlösningsarbete. Med en bristfällig analys eller en dålig formulering riskerar man att fokusera på fel problem eller att helt missa innovativa lösningar på det aktuella problemet.

Ett syfte med problemformuleringen är att hjälpa oss som problemlösare att bryta mentala låsningar genom att tvingas till formulering av ett problem på många olika sätt och därmed kunna angripa problemet från olika håll. Genom detta ökar också sannolikheten för att finna bra lösningar. En väl genomförd analys hjälper oss dessutom att bryta ner ett till synes stort och komplicerat problem i mindre och enklare delproblem. I Creocons ”verktygslåda” ingår ett antal olika metoder (se exempel nedan) främst avsedda för att på ett systematiskt sätt analysera, beskriva och formulera problem.

Metodöversikt

Formulär för preliminär systemanalys

Detta är ett standardformulär vi normalt använder i inledningen av alla utvecklingsuppdrag. Formuläret innehåller ett antal frågor som tvingar problemlösaren att beakta aspekter av ett problem som annars kanske hade lämnats därhän. (Och som kunde ha inneburit att man missat en eller flera mycket bra och innovativa lösningar). Genom att gå igenom frågorna i formuläret minskas också risken att i ett senare skede välja lösningar som antingen tidigare provats och visat sig vara otillräckliga eller på annat sätt inte är önskvärda. När analysen genomförts har man dessutom skaffat en bra plattform och information som sedan kan utnyttjas när man går vidare i arbetet.

Grafisk systemanalys och problemformulering

En mycket kraftfull grafisk metod som bygger på att beskriva samtliga delar i ett system och hur de interagerar med varandra. Resultatet av systemanalysen används sedan för att formulera ett antal frågeställningar på ett sådant sätt att dessa kan utnyttjas i olika idégenereringsprocesser, t.ex. som frågeställningar i brainstorming, konflikteliminering med TRIZ ”40 principer” etc.

Funktionsanalys (även känd som ”funktion-attributanalys”)

Detta är en modifiering av ”Värdeanalysen” (VA) som utvecklades redan på 1950-talet. Metoden använder samma grundläggande sätt för att beskriva en existerande produkt i termer av komponenter och de funktioner dessa tillför men skiljer sig i hur funktioner definieras. I funktionsanalysen är funktionen en effekt av fysisk samverkan mellan två systemdelar.
Funktionsanalysen innehåller algoritmer för att rangordna funktioner och problem och är en användbar metod för att genomföra en systematisk analys av produkter och för formulering av problem i termer som är anpassade för andra verktyg.

Subversionsanalys (AFD)

Ett TRIZ-verktyg som har mycket gemensamt med FMEA men vars syfte är att identifiera och analysera möjliga problem (även innan de uppstått) med syftet att finna bättre lösningar.

Flerskärmsdiagram (även kallad “System-operatorn”)

Flerskärmsdiagrammet är ett av verktygen i TRIZ och ett av de bästa instrumenten för att systematisera tankeverksamhet. Metoden bygger på att varje specifikt system (produkt, teknologi, organisation etc.) kan studeras på tre nivåer: system (systemet självt med sina gränser), underordnade system (delsystem) och överordnat system (där det studerade systemet ingår som en del). För såväl systemet som dess under- och överordnade system analyseras vad som sker innan problemet uppstår och vad som händer i ett senare skede. 

Ideal lösning

Trenden att alla tekniska system utvecklas mot att bli mer och mer ideala är, i TRIZ, en viktig lag för alla icke naturligt förekommande systems utveckling. Graden av idealitet definieras som förhållandet mellan ett systems totala prestanda och eventuella negativa effekter förorsakade av systemet samt den totala kostnaden för att erhålla prestandan. Idealitet definierad på detta sätt är ett kvalitativt mått som inte direkt beräknas men fungerar som en vägledning vid problemlösning samt vid idégenerering och konceptval.
Metoden möjliggör en målformulering i termer av idealitet och hjälper därmed till att på ett riktigt sätt formulera mål, motverka låsningar och, i förlängningen, att utveckla kostnadseffektiva produkter och tjänster. 

Konfliktbeskrivning

Konfliktbeskrivning är en problemmodell som används till att formulera innovativa problem. Konflikter uppstår när två motstridiga krav ställs på ett och samma system eller objekt och där det inte finns någon (för närvarande) känd metod att möta båda dessa samtidigt. Att erhålla en innovativ lösning innebär att på något sätt eliminera konflikter i stället för att kompromissa. Förekomsten av en konflikt är en av de viktigaste egenskaperna som skiljer ett vanligt problem från ett innovativt problem. 

Resursanalys

Vid problemlösning spelar utnyttjandet av existerande eller fria resurser en stor roll. Resursanalysen syftar till att identifiera alla tillgängliga (fria) resurser både inom det studerade systemet självt eller i överordnade system (systemets omgivning eller där det verkar). Dessa kan vara såväl material eller fält som immateriella resurser (information, tid). Ett bra utnyttjande av tillgängliga resurser hjälper till att erhålla mer kostnadseffektiva och optimala lösningar utan att samtidigt komplicera systemet genom att introducera nya dyra komponenter och material. 

Substans-Fältanalys

Detta är ett TRIZ-verktyg som baseras på att alla tekniska system (produkter, maskiner, processer) eller delar därav kan modelleras som ett antal substanser (komponenter) som samverkar med varandra via någon form av fält. Till skillnad från fysiken introducerar TRIZ sex olika typer av fält: mekaniska, akustiska, termiska, kemiska, elektriska samt magnetiska/elektromagnetiska. Genom en abstrakt modellering av de delar i ett system som orsakar ett problem får man hjälp att identifiera och klassificera den specifika samverkan som inte möter de önskade specifikationerna. Resultatet av analysen kan sedan användas tillsammans med Creocons kunskapsdatabas över standardlösningar för att finna lösningar på problemet.

Parvis egenskapsanalys

En metod för att identifiera inneboende tekniska eller fysikaliska konflikter i ett existerande system genom parvisa jämförelser av systemets egenskaper. Resultatet kan sedan användas för att med andra verktyg ytterligare förbättra befintliga konceptförslag eller redan existerande produkter och för att skapa idéer till nya produkter.

Ishikawa-diagram

Ett av de s.k. ”7QC”-verktygen. Ett enkelt men mycket kraftfullt verktyg för analys av tekniska systems uppbyggnad och funktion men även mycket bra senare i en problemlösningsprocess när idéer skall tas fram.